E

fter Kristina från Duvemåla har Anders haft flera stora musikteaterroller.
Hösten 1999 - våren 2000 spelade han Jekyll & Hyde i Norrköping och Linköping med musik av Frank Wildhorn, text Leslie Bricusse och regi Magnus Bergquist.
Premiären var den 18 september 1999 på Östgötateatern och huvudrollen delade han med Olle Persson. Rollen som Emma spelades av Anna Maria Hallgarn och Lucy av Sharon Dyall.

"Anders Ekborg är fenomenal. Sjunger fantastiskt och gestaltar galenskapen likt Jack Nicholson i The Shining", skrev Jan-Olov Andersson i Aftonbladet den 19 september 1999. Jekyll & Hyde spelade sin sista föreställning 26 februari 2000 i Linköping.

Därefter gjorde Anders Che Guevara i uppsättningen av Evita, som hade premiär på Göteborgsoperan den 24 mars 2001. Musiken är skriven av Andrew Lloyd Webber och texten av Tim Rice, regi Ronny Danielsson. Den spelades även på Cirkus i Stockholm under hösten samma år, fram till 16 december. Evita spelades av Myrra Malmberg, och i Stockholm gjorde Dan Ekborg rollen som Juan Perón. Evita finns även på CD.

I samband med premiären i Stockholm skrev Sthig Jonasson i Örebro-Kuriren:
" Trots allt bygger hela ”Evita” på Anders Ekborg. Han ger nerv och styrsel åt föreställningen som iakttagaren och kommentatorn Che Guevara. Ekborg räddar föreställningen med sin stora scennärvaro och en tonsäker och bärig röst som många artister borde avundas honom".
Även Gunilla Brodrej i Expressen anser att Anders "bär hela föreställningen i kraft av sin scennärvaro".

Mellan dessa båda uppsättningar spelade Anders Josef i Josef och hans bröder av den lettiske författaren Janis Rainis på Orionteatern i Stockholm, med regi av Lars Rudolfsson. Det var hans första talroll på sex år. Premiären var den 25 november 2000 och pjäsen spelades till den 15 februari året därpå. Där hade han nästan 5000 rader på vers att läsa! September 2001 spelades före-
ställningen i Riga.

Så här skrev tidningen Dagen i sin recension:
”Bäst av alla är kanske ändå Anders Ekborg som gör en Josef vars sannings-
och fredspatos fullkomligt glöder. Länge vill man vistas i den värmen”.
Dagens Nyheter skrev: "Josef förkroppsligar ett dilemma som Anders Ekborg
återger med ett imponerande allvar", och i Svenska Dagbladet kunde man läsa: "Ekborgs scennärvaro är starkt känsloladdad - han lyckas förmedla hela konflikten i sitt fysiska spel".